Quality It Solutions AB

09/01/2024

Vad innebär effekttariffer?

Energimarknadsinspektionen beslutade 2022 att elnätsföretagen ska införa en så kallad effektavgift i sina nättariffer. (EIFS 2022:1). Orsaken är att balansera belastningen på elnätet och att effektivisera användningen under den kommande utbyggnad som måste ske för att möta framtida behov. framför allt från industrin och den gröna omställningen. Reglerna skall vara fullt implementerade 1 januari 2027 men många av elnätsföretagen har redan påbörjat processen och gradvis infört effektavgifter.
Syftet är alltså principiellt att styra effektuttaget och inte energiförbrukningen i sig, även om detta skulle kunna vara en bieffekt.
Införandet av effektavgifterna i elnäten är en strategi för att prissätta och styra användningen av el mer effektivt genom att jämna ut topparna. Om du exempelvis laddar din elbil, kör tvätt-, och diskmaskin samtidigt så har du ett högt effektuttag men får samma energiförbrukning som när du sprider ut aktiviteterna över dygnet.
Effektavgiften baseras på den maximala effekt (mätt i kilowatt, kW) som en kund använder under en given tidsperiod, oftast en timme. Detta avviker från traditionell prissättning som baseras på total konsumtion (mätt i kilowattimmar, kWh). Genom att införa effektavgifter vill man uppmuntra kunder att sprida ut sin elförbrukning jämnare över tiden. Detta minskar belastningen på elnätet under högtrafikperioder, vilket kan leda till minskade behov av att bygga ut nätet, men även minskad belastning tills utbyggnaden kommit ikapp, och därmed sänka kostnaderna för alla konsumenter.
För konsumenter kan införandet av effektavgifter innebära att det blir dyrare att använda mycket el under korta perioder (till exempel när många apparater körs samtidigt). För att spara pengar kan kunderna därför behöva överväga att sprida ut sin elförbrukning över dagen, använda tidsinställda enheter eller investera i energieffektiv utrustning
Genom att minska toppbelastningen på elnätet kan effektavgifter bidra till en stabilare och mer pålitlig elförsörjning. Detta kan också underlätta övergången till förnybara energikällor, som ibland kan vara mer variabla än konventionella kraftkällor

21/12/2023

30/11/2023

SVERIGE DALAR I DIGITALISERING
I oktober presenterades för 20:e året rad EU-kommissionens barometer för den offentliga digitaliseringen. Sammanställningen görs av Capgemini och baseras på en ranking av omkring 15 000 offentliga webbplatser.
I undersökningen poängsätter man fyra parametrar på webbplatserna:
• Användarvänlighet
• Datatransparens
• Teknik
• Internationell anpassning
Undersökningen visar att Sverige hamnar på plats 15 av 35 undersökta länder.
Utan att dra allt för stora växlar på en enstaka undersökning, enligt min åsikt dessutom utförd med relativt trubbiga mätmetoder, så bekräftar detta trenden i andra undersökningar; många andra länder är på väg ikapp oss och Sverige lever inte upp till de mål vi har satt och tillvaratar inte de möjligheter vi borde ha, inte minst genom vår väl utbyggda infrastruktur.
Riksdagen beslutade redan 2011 att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet är tydligt formulerat och innehåller, till skillnad mot bredbandsmålen, ett tydligt åtagande genom min understrukna markering. Skrivelsen innehåller även ett särskilt åtagande beträffande digitalisering inom den offentliga förvaltningen.
Att i detta sammanhang se Sverige hamna i mitten av denna ranking är således inte alls godkänt. Till viss del tror jag att vår decentraliserade förvaltning av statliga myndigheter, kommuner och landsting spelar in, vi har allt för många utspridda plattformar som därigenom hämmar konformitet och därmed många av de mätta parametrarna.
Vilka är då de högst rankade länderna? Föga förvånande är det mindre länder som Malta, Estland, Luxemburg i topp, länder där det är enklare att ta ett helhetsgrepp om en mindre dimensionerad förvaltning. Jag konstaterar dock att Sverige hamnar efter mer jämförbara länder som samtliga våra nordiska grannar samt Österrike, Spanien, Nederländerna.

The eGovernment Benchmark monitors Europe’s digitalisation of public services. This report shows the digital transformation of governments in 2021 and 2022.

03/11/2023

Installation av växelriktare för Halmstad kommuns solenergi projekt

12/10/2022

TELGE LANDSBYGD LEVERERAT!
Med start i februari 2018 har nu Quality IT Solutions AB slutfört arbetet med att fibrera landsbygdsområdena i Södertälje kommun på uppdrag av Telge Nät AB. Totalt har 43 mil kanalisation förlagts och ett enormt antal brunnar och tekniknoder installerats och därmed knutit ihop nätet. Arbetet har varit roligt, spännande och självklart utmanande. Vi har fått mycket uppskattning från våra partners, boende, besiktningsmän och alla andra inblandade intressenter. Det är med stolthet vi nu överlämnat detta robusta nät till beställaren. Tack till alla våra anställda och våra fantastiska underentreprenörer som varit med och levererat detta mastodontprojekt, från Qualit; Kalle Olander, Valentin Ignat, Åke Tvetmark, Arash Ghahremani, Camilla Andersson samt våra leverantörer; PAs mark & schakt AB, Infralogic AB, Ahlsell, FEAB, VMS AB, Nilsson & Köllerstedt AB, Nätplanerarna AB, JANJO, Alltiberg, RecoNet AB, SweGlobe samt såklart även våra besiktningsmän Daniel Andersson och Anders Buss på D-Konsult AB.

12/08/2022

NU FINNS VI I GÖTEBORG!
Sedan 1 augusti har vi öppnat vårt nya kontor i Göteborg. Vi kommer företrädesvis att arbeta med projekt inom proptech, radionät, energi, programvara samt systemintegration. Vi tillhandahåller såväl kompletta systemleveranser som konsulter inom dessa segment. Vår adress är Datavägen 14A, 436 32 ASKIM. Vi välkomnar gamla och nya kunder.

13/06/2022

Qualit levererar IoT lösningar till Higab
Quality IT Solutions AB har fått i uppdrag att förse Higabs fastigheter med mätsensorer och komplett kommunikationslösning för datainsamling och analys.

Higab är ett fastighetsbolag, ägt av Göteborgs Stad. I Higabs uppdrag ingår att vårda och utveckla Göteborgs kulturhistoriskt värdefulla byggnader och att akltivt medverka i satdens utveckling. Higab äger och förvaltar många av de hus som är karaktäristiska för staden och som innehåller vitala och viktiga verksamheter. Feskekôrka, Konserthuset, Gamla Ullevi och Stora Teatern är några exempel. Totalt uppgår fastighetsbeståndet till cirka 300 byggnader om drygt 650 000 kvadratmeter. 31 av husen är byggnadsminnen.

Projektet startas upp under sommaren och kommer att pågå under ca. 4 år. Qualit tillhandahåller samtliga komponenter inklusive komplett systemplattform, Qualit analytics™, för insamling av mätvärden, datahantering, analys, systemintegrering samt installation.

”Vi är bara i början av ett omvälvande systemskifte inom fastighetsförvaltning. Digitaliseringen öppnar för enorma kostnadsbesparingar och effektiviseringar, kombinerat med ”grön” fastighetsdrift. Det är självfallet glädjande att Higab valt vår systemlösning. Higab har ett mycket spännande uppdrag och fastighetsbestånd och vi ser fram mot att gemensamt utveckla och applicera en IoT lösning som motsvarar en hög kravställan” – Bahman Anoushirvani, Affärsområdeschef – Systems
________________________________________________________________
Quality IT Solutions AB är en totalleverantör av integrerade system för data- och telekommunikation. Vi levererar lösningar för, bland annat, fastighetsbolag – industri – handel – kommuner. Vi är specialiserade på integration och utveckling av olika systemlösningar, exempelvis inom IoT, samt service och underhåll.
Bolaget är indelat i divisionerna SYSTEMS – NETWORK SERVICE – CONSULTING.

Kontaktpersoner
Bahman Anoushirvani, AO-chef Per Meurling, VD
Tel: +46(0)70 995 26 06 Tel: +46(0)70 995 26 01
Mail: [email protected] Mail: [email protected]

16/02/2022

ATT LYCKAS MED IOT

Det har nu gått 23 år sedan Kevin Ashton först myntade begreppet ”Internet of Things”. Ashton, som redan hunnit med att sätta standraden för RFID sensorer, satte egentligen bara ett namn på en bransch och företeelse som redan vi denna tid var under full utveckling. I Sverige var inte minst Ericsson och Electrolux tidigt ute med ett samarbete runt uppkopplade kylskåp. Faktum är att den första IOT tillämpningen räknas till tidigt 80-tal då en Coca-Cola maskin på Carnegie Melon University kopplades upp för att studenterna inte skulle behöva promenera dit i onödan om den signalerade att den var tom. Det kanske inte är helt fastslaget vad som drev fram lösningen, intresset för tekniken eller den praktiska tillämpningen…

Idag har vi tillämpad IoT överallt runt omkring oss, i våra fordon, på gymmet, säkerhetstillämpningar, inom sjukvården, i produktionsprocesser m.m. Självfallet är inte alla IOT tillämpningar perfekta eller ens nödvändiga, men en väl genomförd och genomtänkt implementering ger bättre odds för att lyckas.

I stort sett alla företag har mycket att vinna på att implementera IoT, vilket även innebär utmaningar före, under och efter implementeringen. Med en kombination av teknisk expertis, ramverk och säkerhetstänkande kan organisationer utnyttja tekniken fullt ut.

Expertis – Ett framgångsrikt IoT-projekt startar med den tekniska expertis som krävs för att konfigurera enheter och sensorer för maximal prestanda men också för att säkerställa att de uppfyller rimliga säkethetskrav. Enligt en rapport från anlaysföretaget Gartner bedömer man systemintegration som det primära hindret för en effektiv tillämpning. I en marknadsundersökning anser drygt hälften av alla företag att de vid implementeringar inte har haft tillräckligt tydliga organisationer med utsedda team, processer eller policyer för att implementera och maximera tekniken fullt ut. Detta ger inte bara en effektivitetsförlust utan i värsta fall t.o.m. implementeringen meningslös.

Säkerhet – På grund av mängden enheter är IoT-system särskilt sårbara för cyberattacker. Med flera enheter som är anslutna till internet, blir var och en en möjlig intrångsmöjlighet för angripare att få tillgång till ett nätverk. För att säkerställa säkerheten gäller det att tillämpa de vanliga åtgärderna med vara uppmärksam på default lösenord, skydda routrar och uppdatera brandväggar, ha de senaste säkerhetsuppdateringarna.

Konnektivitet – Vissa IoT-funktioner behöver snabba svarstider för effektiv prestanda. Typexembel kan vara självkörande bilar eller olika typer av robotteknik. Detta ställer i sin tur krav på miljöer med edge-teknologi.

GDPR och Dataskydd – Alla interaktiva enheter och sensorer samlar in och lagrar användarinformation och personuppgifter, som kan inkludera olika vanor, arbetsplats och mycket mer. Även om det är kan tyckas självklart måste syftet med insamlingen av data, lagringstider och säkerhet tydligt framgå av informationssäkerhetspolicyn. I detta ingår självfallet en riskbedömning och konsekvensanalys av all hantering. De största riskerna återfinns inom applikationer, dataläckor hos operatörer samt delning av data med tredje part.

Drift och support – Förmågan att upptäcka, analysera och lösa problem som hänför sig till IoT-enheter är en självklarhet för att kunna tillgodogöra sig tekniken och i förlängningen leda till andra tillämpningar såsom exempelvis AI. Detta är en spännande utmaning med tanke på en viss brist på relevant kompetens och det stora antalet anslutna enheter som kan kräva service och support från IT-avdelning eller extern partner.

Per Meurling
VD, Quality IT Solutions AB

04/01/2022

SVERIGE SKA VARA VÄRLDSLEDANDE INOM DIGITALISERING

Digitaliseringen av samhället är den viktigaste förändringen vi står inför under kommande år. En framgångrik och snabb process ger oss både en mer hållbar miljö, större konkurrenkraft samt potentiella exportmöjligheter av teknik, tjänster och processer.

Inovember 2021 släppte EU sin DESI rapport (Digital Eonomy and Society Index). I DESI rankas samtliga EU länders digitaliseringsnivå utefter fyra olika parametrar - humankapital, uppkoppling, integration av digital teknik inom näringslivet och digitala offentliga tjänster.

Totalt ger det Sverige en sammanvägd 3:e plats i rankingen inom EU. Denna placering basuneras även ut i pressmeddelande från Infrastrukturdepartementet som en stor framgång och sprids ut i de flesta media.

För mig, och de flesta andra verksamma inom digitaliseringsprojekt, är det en tveksam placering. Vid en närmare titt på listan skulle jag snarare vända det till att vi är 3:a i Norden och att vi har fallit en placering från DESI 2020, där vi rankades på en andraplats, dessutom med ett minskande gap till efterföljande länder. Detta rimmar även illa med det övergripande mål som regeringen utformat och som fastslagits som att ”Sverige ska (min kursivering) vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Denna negativa trend måste definitivt brytas.

Det ligger i sakens natur att samtliga nordiska länder genomgående placeras sig högt inom alla rankinglistor avseende digitalisering, visserligen ofta med Sverige i topp. Med den bakgrund vi har teknik och telekomindustri kombinerat med det fortsatta försprånget inom t.ex. humankapital ser jag ingen anledning till att vi skulle vara ”nöjda” med denna ”bronspeng” inom Norden i denna enskilda rapport.

En viktig faktor för att driva utvecklingen framåt är att bygga effektiva ekossystem. Enskilda digitaliseringsprojekt eller enskilda processer som implementeras inom företag eller organisationer tenderar självfallet att ge mindre avtryck än väl integrerade och överlappande projekt och tillämpningar. I det digitala ekosystemet sker samverkan mellan alla företag, organisationer, myndigheter och andra aktörer på ett öppet och effektivt sätt. Detta synsätt är självfallet ett axiom för en framgångsrik digitaliseringsprocess. En effektiv och öppen datakommunikation mellan olika aktörer, även konkurrenter, tar bort ineffektiviteter och bidrar till ett ökat totalt värde.

Låt oss därför tillsammans under 2022 verka för ett ökat samarbete inom branscher, mellan branscher, offentlig sektor och näringslivet i stort!

21/12/2021

God jul och Gott nytt år önskar vi alla våra kunder under 2021 - Telge Nät AB, Telge Bostäder AB, Telge Hovsjö AB, KKB Kävlinge, Sigtunahem, Kristianstadsbyggen, St. Erik kommunikation, Tele2, Telenor, Lennart Ericsson AB, PiteBo, Västra Mälardalens Kommunlaförbund, Hallstahammars kommun, Akademiska Hus, Örebro universitet, Uppsalahem, Klippans kommun, IP-Only, Elvaco, Nynäshamns kommun, Netmore, Stena fastigheter, Lummelunda Tech AB, Mimer, AccesGate